Wanås Konst projektpedagog Maja Magnusson är i veckan på armkroksresa med Riksutsällningar i Amsterdam för att besöka konferensen Hand´s On.

Konferensens fokus är den senaste utvecklingen av pedagogik för barn och unga inom museibranschen.
Riksutställningar stödjer utveckling och samverkan inom svensk museisektor. Detta sker bland annat genom omvärldsbevakning och metodutveckling för att generera kunskap som kan förmedlas till fler genom utbildningar, workshops, rådgivning, samarbetsprojekt osv.
Som aktör inom  svensk musei- eller utställningsverksamhet kan man ansöka om att följa med på någon av Riksutställningars omvärldsbevakande resor, mot att man gör en instats genom att dela med sig av erfarenheten och kunskapen. En sådan resa kallas ”Armkroksresa”.

handson

Bild: Maria Wedin – Millesgården, Maja Magnusson – Ebelingmuseet/ Wanås Konst, Eva Lundqvist – Riksutställningar

Tisdag 13/ 10 -15

Hej,

Min första dag på konferensen har varit späckad av program – föreläsningar, mingel och workshop!

Konferensens tema är Touch and Learn, jag hoppas fylla resväskan med både praktiska och teoretiska tips och massor av inspiration.

Första keynote talaren var Gay Lord, president of Lord Cultural Resources (Canada) som pratade om ”The soft power of museums”

handson2

Förutom att Gay var en van och engagerande talare att lyssna till tar jag med mig det vi aldrig får glömma – att ge barn och unga verktyg för kritiskt tänkande.

Något som leder mig in på den del av dagen då jag själv fått välja program. Eftermiddags föreläsning av Nina Lim – Yuson, founder and president of Museo Pambata (Philippines) och Dakay Lenz, creative director at children´s museum Villa Zapakara (Suriname). Två relativt unga institutioner som främst vänder sig till barn och unga. Båda jobbar med outreach verksamhet och vill engagera de som vanligtvis inte kommer till museet.

Museo Pambata jobbade under 10 månader i ett projekt där konsthögskole studerande fick träffa 100 barn från marginaliserade områden i Manila som fick testa på konst, musik, dans och teater under projektperioden. och det är det här jag vill komma till, vad händer när projektperioden tar slut?

Jag saknade det kritiska tänkandet till den egna verksamheten – hur tar vi våra erfarenheter av projektet vidare, hur bygger vi en långvarig relation med de barn och unga som deltagit i projektet.  För i projektet som Mueso Pambata drivit stod det redan klart från början – de deltagande kom från marginaliserade områden i samhället och i värsta fall barn utan fast bostad. Då spelar det ingen roll hur enligt presidenten låg entréavgiften är – hur gör vi på riktigt för att vara inkluderande långsiktigt?

Imorgon bär det av på nya äventyr och jag ser fram emot att lära mig ”Paul Klee´s famous oil transfer technique”!

Vi hörs, Maja

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.